Sista dagen ägnade vi åt de sk "Super Tuscans", dvs viner som inte följer det italienska klassificeringssystemet och innehåller druvor som inte är tillåtna. Resan från Siena till den italienska västkusten och området kring Bolgheri var ca 10 mil. Målet var ett besök hos producenten Michele Satta och den lilla byn Bolgheri.

Tanken var att vi skulle stanna till i bergsbyn San Gimignano på vägen, men den var överfull med turister, så det var bara att fortsätta väster ut. Väl framme, efter viss förvirring (GPS:n skickade oss först till en campingplats), fick vi se ett litet men mycket modernt vineri. De var mitt uppe i skörden, men togs sig ändå tid att ta emot oss. Vi fick pröva sex lite annorlunda italienska viner.

Innan provningen startade påpekade att jag körde och behövde en spottkopp. Fick då till svar att det var ingen fara. Poliserna i området brukade själva komma förbi och prova. Först ut var Bolgheri Rosso (2005). Ett vin gjort på Cabernet, Sangiovese, Merlot, Syrah och Teroldego. Druvorna plockas för hand och får sedan behålla skinet under fermenteringen som varar minst 3 veckor. Vinet som lagras i 12 månader på ek har en härlig frukt med mycket taniner. Det andra vinet vi provade, Piastraia (2005), påminde mycket om det första men ändå med lite mer karaktär och balans. Samma druvor som rosson förutom Teroldego och liknande framställning. Fräscht och fruktigt vin med viss örtig ton som fick 93 poäng av Parker nyligen. Det tredje vinet vi provade, I Castigni (2004), var en riktiktig "Super Toscans" En italiensk Bourdeaux med 70 procent Cabernet som lagras 18 månader på ek och sedan får vila 18 månader på flaska innan det kan köpas. Naturligtvis mycket taniner, men också mycket frukt och mineraler. Utmärkt till entrecoten eller älgsteken. Tyvärr drar prislappen iväg uppemot 600 kronor.  
Sen fick vi prova Sattas egen version av den klassiska Chiantin. Cavaliere (2004) som består av 100 procent Sangiovese. Ett förvånadsvärt lätt och tillgängligt vin. Lite taniner från de 12 månader det lagrats på fat. Fruktig i doft och smak med en pepprig avslutning. En mycket positiv överaskning var Syrah (2006). Vanligtvis brukar jag vara tveksam till viner med 100 procent Syrah, men detta var ett fantastiskt vin. Balanserad, öppen, inbjudande och härligt pepprig. Priset på ca 300 kronor skrämde inte heller. Avslutningsvis provade vi Giovin Re (2007). Ett trevligt vin gjort på 100 procent Viogner. Lätt oljig med torr och aromatisk smak.

  
Vi tackade för oss och begav oss vidare till Bolgheri. Målet var enoteca Tognoni. Här servaredes en alldeles utmärkt bistecca alla Fiorentina och ypperliga möjligheter att fortsätta smaka "Super Toscans". Värt ett besök - kolla på www.enotecatognoni.it! Mätta och belåtna tog vi en prommenad runt hela Bolgheri. Det tog 15 minuter. Mitt i byn fann vi Selma Lagerlöf! Man kan ju undra vad hon gjord där. Hon kanske rekade om Holger skulle ta med Akka på en resa söderöver?

2009 års vinresa var nu över och som nydöpta pantrar av Siena tackade vi för oss. Sista turen gick till flygplatsen i Florence och åter hem till Sverige. Avslutar med en Italiensk historia från förra året (nedanför bilden). Återkommer med nya berättelser om 2010 års vinresa.  
"Kära Jesusbarnet, i år har du tagit ifrån mig min älsklings sångare Michael Jackson, min älsklings skådis Patrick Swayze, min älsklings skådespelerska Farrah Fawcett, min älsklings tv-presentatör Mike Bongiorno och min älsklings poet Alda Merini!!! Jag tänkte bara tala om för dig att min älsklings politiker är ... Silvio Berlusconi och att året inte är slut än."